Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Syftet med denna uppsats Àr att integrera begreppen varumÀrkesidentitet och företagsidentitet. Problemet Àr hur begreppen varumÀrkesidentitet och företagsidentitet kan integreras i Kapferers identitetsprisma. Teoretiskt har vi utvecklat identitetsprismat utifrÄn existerande teorier och skapat vÄr egen referensram. DÀrefter har vi praktiskt testat denna modell genom att anvÀnda en kvalitativ fallstudiedesign inom tvÄ fallföretag, ICA och Coop Konsum. Vi har intervjuat totalt 16 kunder, fyra kassörskor, tvÄ butikschefer och fÄtt sekundÀrt material ifrÄn ledningsnivÄ.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en djupare förstÄelse av varumÀrkesuppbyggande av varumÀrket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn pÄ Kalmarflyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr:-          Vilken identitet har Kalmarflyg?-          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumÀrket Kalmarflyg med hjÀlp av Kapferers tre varumÀrkesuppbyggande modeller?-          Hur ser kunderna pÄ varumÀrket Kalmarflyg?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden bestÄr av tvÄ intervjuer medan i den kvantitativa metoden Äterfinns kundernas röster i from av statistisk sÀkerstÀlld data frÄn Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ?Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner?.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera kommunikationen mellan ett varumÀrke som avsÀndare och dess kunder som mottagare för att se hur vÀl varumÀrkets identitet stÀmmer överens med dess image, samt om denna överensstÀmmelse pÄverkas av kunders olika egenskaper.Teori: Olika teorier kring begreppet varumÀrke med fokus pÄ Kapferers identitetsprisma.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod i form av individuella intervjuer med 26 stycken av NK:s kunder.Slutsatser: Efter att ha genomfört intervjuer med NK:s kunder kan vi dra slutsatsen att deras uppfattning om varumÀrket endast delvis stÀmmer överens med företagets avsedda identitet. Resultatet visar ocksÄ att olika kundegenskaper har en stor betydelse för hur ett varumÀrke uppfattas och Àr Àven i det hÀr fallet anledningen till gapet mellan identiteten och imagen..

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur brasilianska företag gÄtt tillvÀga dÄ de anpassat sin varumÀrkesidentitet till den skandinaviska marknaden samt försöka finna gemensamma nÀmnare för hur brasilianska företag bör gÄ tillvÀga, för att pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt anpassa sin varumÀrkesidentitet till den skandinaviska marknaden.En kvalitativ forskningsansats med abduktivt angreppsÀtt har anvÀntsdÀr tvÄ brasilianska fallföretag intervjuats, Havaianas och Brahmasom bÄda riktar sig mot business-to-consumer marknaden.Teorin inleds med en beskrivning av internationella marknadsföringsstrategier, dÀrefter klargörs varumÀrkesidentiteten genom bland annat Kapferers teorier. Slutligen i detta tredelade avsnitt presenteras teorier om de faktorer som pÄverkar varumÀrkesidentiteten vid en lansering pÄ en ny marknad. I empirin redogörs resultatet av djupintervjuerna vi genomfört med respektive fallföretag.Studien visar att varumÀrkesidentiteten Àr beroende av en anpassning till den nya marknaden dÀr kulturen Àr den vikigastefaktorn. Brasilianska företag bör anpassa sin varumÀrkesidentitet efter Skandinaviens kultur som dÄ skulle leda till en hybridstrategi av identiteten mellan brasilianska kÀrnvÀrden och vÀrden som Àr viktiga för den skandinaviska konsumenten exempelvis modernitet ochexklusivitet..

Syfte: Syftet med denna Àr uppsats Àr att undersöka i vilken grad en lyxprodukt kan pÄverka konsumentens identitet. Kan det gÄ sÄ lÄngt att behovet av att köpa lyxprodukter blir som en drog? Metod: Med primÀrdata bestÄende av intervjuer har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och en kvantitativ metod. Intervjuerna Àr baserade pÄ Louis Vuittons administrativt anstÀllda och företagets kunder. SekundÀrdatan vi anvÀnt oss av bestÄr mestadels av artiklar, elektroniska kÀllor och facklitteratur.

Fo?retag som kommunicerar sitt varuma?rke och eventuella tilla?ggsma?rkningar utan medvetenhet om kundens uppfattning och fo?rva?ntan riskerar att fo?rlora sina kunder till konkurrenter. Da?rav syftar denna kandidatuppsats till att underso?ka om det finns diskrepanser i ett fo?retags kommunikation av en kvalitetssta?mpel i fo?rha?llande till kundens uppfattning och fo?rva?ntningar av denna kvalitetssta?mpel. Vi kommer att beskriva diskrepanserna som gap och studien kommer att klargo?ra hur dessa gap kan ta sig uttryck samt utreda varfo?r de uppsta?r.

The theory chapter is based on a model about brand identity, ?Brand Identity Prism? (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function.

Uppsatsens syfte har varit att analysera hur och varför Red Bulls lyckats med sitt globala varumÀrke. Vi har utgÄtt frÄn ett brand management perspektiv ? varumÀrket ses med andra ord ur varumÀrkesinnehavarens perspektiv. Vi har dessutom anvÀnt oss av global marketing management teori för att belysa Red Bulls marknadsföring mer i sin helhet. Det empiriska materialet bestÄr av dels intervjuer med svenska Red Bulls informationschef och dels av artiklar som varit publicerade i frÀmst olika amerikanska marketingtidskrifter.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur SVT jobbar med och anvÀnder sig av förÀndringar i koncept och om detta i sin tur pÄverkar varumÀrket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta pÄverkar arbetet med programmen. Vi Àmnar studera detta genom tvÄ av SVT:s mest populÀra program, för att se om vi kan se dem som varumÀrken och vad som förÀndrats efter att framtrÀdande attribut har bytts ut.Vi har i denna studie sett till vad ett varumÀrke Àr, vilka bestÄndsdelar ett varumÀrke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förÀndringar av ett varumÀrke kan gÄ till utifrÄn Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svÄrigheter.Empirin Àr hÀmtad frÄn tre olika intervjuer, den första med varumÀrkesansvarig pÄ SVT, den andra med PÄ spÄrets producent och den tredje SÄ ska det lÄtas projektledare. Vi har Àven sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter.Vid förÀndringar ser vi att de bÄda programmen förÀndrar med en viss försiktighet och verkar för att behÄlla programmens kÀrna.

Thesis Purpose: The purpose of our thesis is to explore different plausible scenarios concerning the future of the Swedish produce industry with regards to branding. Methodology: In order for us to answer the research question and fulfill its purpose, we have utilized a qualitative approach combined with of both an inductive and deductive theoretical approach. Our study is both explorative and speculative. Theoretical Perspective: The theoretical framework of our research is based upon Porters Five Forces and Competitive Advantage combined with Kapferers Brand Identity Prism and his ideas on Brand Innovation. Additionally, we have utilized the Game Theory.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anstÀllda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumÀrkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv Àr detta viktigt eftersom lojalitet frÄn kunderna, vilket i förlÀngningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma dÄ kundens bild av varumÀrket, varumÀrkesimagen, stÀmmer överrens med företagets bild av varumÀrket, varumÀrkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förstÄelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anstÀllda gÀllande varumÀrkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger pÄ Kapferers teori om varumÀrkesidentitet vilket för att fÄ en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ÀmnesomrÄdet. De tre företag som studien bygger pÄ Àr Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgrÀnsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv.

I dagens lÀge har varumÀrken blivit allt viktigare för företagen. Eftersom konkurrensen pÄ marknaden stÀndigt ökar mÄste företagen stÀndigt utvecklas. Det rÀcker inte lÀngre att ha den bÀsta försÀljningstekniken eller olika erbjudanden utan nu mÄste det finns nÄgot annat som utmÀrker produkten/varumÀrket.Konkurrensen pÄ marknaden ökar och det kommer in allt fler liknade produkter och nystartade företag. PÄgrund av detta Àr vÄrt syfte med denna uppsats att titta nÀrmare pÄ hur nystartade företag bör bygga upp sitt varumÀrke för att fÄ det starkt.Det finns mÄnga olika teorier och modeller frÄn olika författare om hur företag bör gÄ tillvÀga för att bygga sitt varumÀrke. Man har ocksÄ utvecklat olika fÀllor som bör undvikas.